känner kroppen min

31 juli. Det är nu 2,5 månad sedan jag gjorde min senaste röntgen av bröstkorg och buk. Nästa är inte förrän om drygt 1,5 månad. Senarelagd en dryg månad pga mina viloveckor.  


Idag hade jag ett ultraljud inplanerat efter (19:e/29:e) behandlingen för att se över mina njurar. Tyvärr är de inge vidare bra. Jag känner inte av det speciellt.. än.. jo lite i ryggen. Nu är det båda två som är påverkade (ena i maj) och enligt röntgenläkaren så måste de NU ta beslut om fortsättningen. 


Ujuj.. vill inte ens tänka på vad som komma skall och förstår att det kan innebära kateter, på minst den ena, för att spara. Utan njurar är det gonatt. Men jag hänger ingen läpp för det idag. Kan inte ta ut nåt i förskott. Kan ju ha lite TUR där de kan ordna det inifrån.. Haha jag har sällan tur men du ser.. man kommer långt på att va helt störd och tro att allt är möjligt!! Blundar så länge och hårt det bara går, för detta vill jag inte!   

Helt makalöst så visade mina prover idag normala värden, Yes det är bra. Blodvärdet är 139 och njurvärden bra. Men CA 125 provet som är den cancermarkör som man brukar gå efter var inte det bästa. Tyvärr har det inte sjunkit som förväntat. Förra gången var det 632 och nu 625 (ska vara under 35 på en frisk). Men jag "hoppas" att det beror på felvärde.. det kan bli så om det retar i nån hinna. Men du vet att för ett år sen hade jag 121 efter operationen men så ökade det till 1230 (februari). Nu är det halverat efter 5 månader med cellgifter!!! Härregud.. det är bara KNIVEN som gäller om man ska överleva cancer! 


Med detta som facit tror jag att cyten har gjort sitt och inte gör nån verkan längre. Det gör mer skador i kroppen min. Jag får inte längre den smärta i magen som mina tidigare cytbehandlingar har medfört. Det ska KÄNNAS liksom att man har fått behandling. Men de senaste två, tre gångerna har detta uteblitt. Behöver vila kroppen ett tag istället, innan det är alldeles för sent.. men nu är jag ingen doktor men jag känner kroppen min.  

Förstår inte hur jag kan visa så bra blodprover när ultraljudet visar annat. Hmm vill tro att jag försöker anpassa mig efter min nuvarande förmåga så att jag kan vara så friskt som möjligt i vardagen och att det är det som gör det. Då kan jag göra det som jag tycker är roligt så ofta det går och får för den tiden slippa mitt onda. Vill inte fokusera så mycket på det som håller på att erövra min värld. Haha det kanske det redan har gjort men faktiskt så är jag MEST timmar här hemma och här behöver jag inte va sjuk.. bara ibland. 


Idag när jag gick till cyten tänkte jag.. jaha detta är mitt jobb för tillfället det. Härregud.. Men när jag låg och väntade på röntgenläkaren tänkte jag att detta tycker jag inte om.. det är då verkligheten inte går att förbise. Inte ens jag klarar det.. inte förrän jag steppar därifrån! Glömt. 

Idag är en superdag och jag mår sååååå bra. Så skönt att ha proppat kroppen full av kortison så att jag kan känna mig NORMAL för en dag. Just nu skulle jag kunna ta och bestiga K2 eller nåt och jag mår så himla bra inuti. Går inte att beskriva i ord hur man mår. Men när kroppen själv har kämpat och kämpat i motvind så gör kortisondosen SUSEN. Det är nu som jag får lusten att LEVA eftersom det helt plötsligt känns som det ska kännas. Då hämtar jag in all kraft och fyller mina tomma depåer om hur ljuvligt livet egentligen är. Det som är så lätt att glömma bland allt krångel, smärta och bedrövelse. Men idag.. finns inga hinder. Bara möjligheter.

                     
                      Stadens gamla vackra hus skrapas.. som det ska göras. 
               gör detsamma med mig.. skrapa och måla sen nytt!
               

Tiden går så fort

Sommaren går så fort att jag hinner inte riktigt med. Tur är väl det kanske så att man inte har tråkigt. Jag förstår inte riktigt hur jag hann med i mitt tidigare liv.... Nu har jag all tid i världen och ändå hinner jag inte med det som jag vill.

Men nu tar mig tid till saker som jag inte gjorde förr. Njuter mer av det som sker här och nu, i det lilla. Jag mår faktiskt rätt gött i livet trots allt och jag känner mig till freds... Just nu!!

Nu har det börjat blomma nåt som jag inte tål... Så snuvig, ögon som rinner. Tror denna allergin kommer å ta live av mig!! Tur att jag fick allergimedicin som skulle räcka hela sommaren. Härregud. Men det är värre i år eftersom jag får cellgift. Men det blir bättre.

Idag har jag varit ute och rört på mig. Blev darr i benen när jag kom upp till lägenheten. Ett par dygns sjuka tar hårt på redan reducerade krafter. Inte lätt att behålla styrka när soffan tar sitt. Ja det är bara att bita ihop. I morgon är det dags för nästa dust av gifter så jag hinner inte träna speciellt mycket.

Nu gäller det att hålla sig på benen och hantera vardagen. Det är den träning som jag inriktar mig mot nu. Förutom golfrundorna. Men det gör jag för att det är kul.

korrekta aningar

Mina aningar igår var korrekta så min förberedelse med all vätska var bra. Började vid tvåtiden och stoppet släppte inte förrän i ottan. Tro inte att kräkningarna kunde avta utan det höll i sig framåt förmiddagen. Så sovandet blev det inge vidare med. 


Jag fick inte lika ont som förra helgen och det var skönt. På en smärtskala MAX 10 var detta 7. Idag har jag inte kommit utanför dörren då jag varit seg och trött. Men nu känner jag mig starkare.. lika gött varje gång. 


Härregud vad jobbigt det blir med maten. Saknar en kock som kunde ordna detta!! Jag får hålla mig till flytande kost ett tag eller börja och mixa kanske. I morgon ska jag ringa till dietisten och hoppas hon jobbar. Är inte direkt sugen på mat eftersom det gör mig så sjuk. Två "tarmvred" på en vecka, ingen lek. 


Jag som skött mig så bra.. och ändå drabbas jag så hårt.. men det är så det kan bli och det är detta som är baksidan av just cellgifter. Ett resultat som kan tyckas kosta mer än vad som är skäligt. 


Det är resultatet som jag kommer att få leva med, att mina organ tar stryk. Då kan du förstå mina funderingar om det är värt det, när är det NOG. Innan allt är förstört. Priset är högt och jag har dåligt med insatser att spela med. Finns ingen garanti för hur stor eller liten skada gifterna ger, allt är individuellt. 


Om det på sikt blir för stora besvär kan det bli tal om dropp eller nåt. Såå gött det vore, då skulle jag inte behöva ha ont mer och inte heller behöva fundera ut vad jag ska äta. Men det är lång väg dit. 


Idag (kl halv sju på en söndagskväll) ringer de från röntgen och undrar om jag kunde komma in på tisdag för ett ultraljud. De jobbar visst jämt där, blev lite snopen. Bra att få koll på mina njurar men jag tror inte att det är fel på dem nu ha ha. Jaja en koll får avgöra. 


Blev ingen golf idag då modern kom förbi med blomster och choklad. Vill inte att jag ska tunna ur. Själv tycker jag det vore bra eftersom jag gått upp en hel del i vikt senaste tiden. Lever på choklad då det är lätt att ta till då det smälter och inte fastnar hahaha. Jag ska vägas inför nästa dos på tisdag så då kommer sanningen fram, ujuj.


Ja visst är det märkligt att håren växer trots cellgift. ÄVEN på bena kan jag meddela och på andra mer märkliga ställen som jag inte visste att jag hade hår på. Jo det är en kamp innan jag får ordning på detta. HA HA Jag får hoppas att håret inte rasar IGEN. Du vet att det är det bästa med cellgift att inte ha håriga ben.  


Idag fick jag meddelande om att det äntligen har kommit en välskapt liten tjej till världen. Stort grattis till Vera som blitt storasyster och givetvis till  mamman och pappan. Längtar tills vi ses. 


                
                 Kameran som jag använder är min telefon, Iphone 4S

tar bort kött

Efter dagens fläskfilégryta (där köttet är så mört att jag kan dela köttet med en gaffel) började det mola i min mage och en vag smärta uppstod. Härregud nu ska du se att jag måste plocka bort köttet ur min redan fattiga meny. Det blir inte mycket kvar nu. Håller på att bli galen. Törs snart inte äta annat än flytande och knäckebröd! Härregud. Men jag kan fortfarande äta köttfärssås, tror jag?!, och det ÄR toppen och det mest köttiga för nu. 

Det onda känns som det brukar göra när det blir stopp men än vet jag inte om det blir så. Det är inte en konstant smärta. Jag dricker och försöker få i mig sånt som är snällt. Min kropp jobbar sakta så det tar det innan jag vet hur det blir.  

Senast som jag åt kött var i juni och då fick jag stopp men det släppte inom ett par timmar. Dagens kött var det inte något fett eller senor på som kan orsaka besvär. Det beror på att det är svårare/segare för magen att ta hand om eller om passagen är ännu trängre mot tidigare. Hur ska jag klara att vänta på röntgen i slutet av september... behöver en nu. 

Förutom detta har jag haft en bra dag där jag kände mig starkare och att jag orkade mer mot för nån dag sedan. Det beror på att min vilovecka börjar ge effekt och då kan jag meddela att det känns inte riktigt lika kul att det snart är tisdag och dags för en ny dos.

Har glömt att berätta att jag har lagt peruken på hyllan. Gjorde det i torsdagskväll efter att det var så varmt. Håret växer lite så jag fick hjälp med att trimma skalpen från långa och tussiga hårstrån. Får se hur det går då det växer ju inte fort än. Men det är skönt att slippa peruken =)

  

 

bryggan

Ikväll har jag varit på Olssons Brygga och det var riktigt kul. Där har jag inte varit sedan juldagen när jag tappade mitt örhänge hmmm. Bryggan är Arvikas största uteställe och dit många går, framförallt på sommaren. Ligger precis vid vattnet. Nästa helg anordnar de Arvika hamnfest med en massa artister som spelar i dagarna tre. http://www.olssonsbrygga.se/ 


Idag var det bryggan som sponsrade prisbordet på golftävlingen så själva prisutdelningen skedde på Bryggan nu i kväll. 143 personer hade deltagit så det är en uppskattad tävling. 


Jag spelade lite bra för första gången på hela sommaren. Det var kul att spela och det var riktigt fina greener. Efter fem hål låg jag två bättre och efter 16 låg jag på mitt HCP. Sen lyckades jag göra 19 slag på de två sista hålen så jag slutade på 78 slag. Härregud.. så kan det gå men allt är möjligt i golf. Jag vann dagens familjefejd i alla fall, alltid något.






                 Skärmnäs, sjön Värmeln 

en kväll kostar en dag

När jag hittar på något att göra en kväll kostar det mig ungefär en dag. Det är dyrt tycker jag att betala allt i TID... så det gäller att prioritera och att det inte sker för ofta. Man märker det inte under kvällen utan jag måste själv ha sans och vett på att bryta upp för att minska kostnaden så mycket som möjligt. Man lär sig och anpassar sig. Givetvis är det värt det!

Men idag blev det en sån dag när jag inte blev som folk förrän på eftermiddagen. Var en stund ute med den bäste på Sågudden för en fika och satt en stund i solen men fick skynda mig hemåt till soffan. Solen stod i zenit och jag ville bara ligga under filten. Helt skrot. Visste inte hur jag skulle kunna handla vilket var mitt uppdrag för dagen. 


Fick celebert besök på eftermiddagen som piggade upp mig och vid femtiden var jag som vanligt igen. Så mäktig känsla när livet återvänder bara sådär till en. Det är jämt så att jag grônner om jag skôjer när jag inte orkar och sen har det bara gått över liksom!! Undrar om det alltid kommer att gå över så där. Jo det tror jag..   


I posten idag låg en inbjudan till Klara som ska få sitt namn. Passande blir det på Klaradagen, så klart! Gulligt och trivsamt blir det. Kul kul. 



                Den bäste

                             Jag

    

Eagle på 17

Dagens tävling gick inte lika bra som igår. Kom runt på 29 poäng och skulle ha haft 36 för att ha gått på HCP. Men det var kul och jag gjorde några bra slag emellanåt. Kan säga att jag var lite trött och seg i kroppen men mådde bättre mot slutet. Skönt med en vilodag i morgon så att jag kan spela på fredag. Har inte riktigt kommit i ordning med maten och vätskebalansen i kroppen. Höll på att få ett stopp nu i kvällinga pga för lite vätska men de gick bra.

Den snälle lyckades med en Eagle på hål nummer 17 som är ett par 5!!!!!! Härregud! Satte ett 97 m slag rätt i köpp. Det är inte litte bra det. Helt otroligt bra gjort och såå kul att det gick. Grattis Linda.

Jag får nog börja öva lite :) ligger lite efter ja ha ha.

Ikväll hade den bäste kommit hem så vi gjorde vi en tur till BarBord. Där mötte vi några vänner för att äta och dricka. Själv vågade jag mig på lite glass. Eftersom vädret var sol och varmt blev vi sittande ute hela kvällen.

Hade en fin sommarkväll men vi pratade golf, Golf och GOLF. Hela tiden. Haha Härregud vilket folk. Stackars den bäste och hon som unner sig som inte spelar. Ja det är alltid lika trevligt att ses!

Lyckades få pris

Idag är jag lite glad över min prestering. Började fruktansvärt segt i morse och visste inte riktigt hur jag skulle bära mig åt för att komma ur bädden. Så trött så jag somnade om flera gånger. 

Men eftersom jag hade påbokat tävlingen hade jag ett mål, att ta mig ut till golfbanan. Tur att jag hade sen start. Kommer dit och känner mig som Bambi på hal is. Hade inte varit utanför dörren sedan i lördags (förutom till CSK igår) och matintaget hade inte kommit igång fullt ut. Tänkte att jag provar med att öva mig på rangen och ser om jag orkar hålla i klubborna. Sakta men säkert börjar jag komma i form och tror mig klara att ta mig runt. 

Så söt.. en som hade spelat på fm erbjöd sig att gå caddy åt mig, de första nio, så att jag skulle ha krafter kvar till slagen! Du vet att det är blött... Snällt så det gör jämt ont i hjärte!!! Men stönig som jag är kunde jag inte ta emot denna hjälp utan skulle gå själv. Men kan säga att de sista nio hade han GÄRNA fått bäre både mig och kärra för då var det inte litte tungt. 

Hamnade precis utanför prispallen på en 11 plats, 76 slag.. så nöjd i denna blöta. Men eftersom flera inte var där och hämtade sina priser så LYCKADES jag få pris. Kul, kul och då är jag genast sprudlande glad igen.

Kan erkänna att jag var sååå nära att avboka tävlingen när jag stod på rangen för jag tänkte härregud hur ska jag orka gå runt här idag.. svimfärdig. Pratade med Maggan som skulle gå i sista bollen.. då tänkte jag.. hon kan säkert ta min plats eftersom de var en 4 boll då. 

Min slutsats blir: fysisk aktivitet/ansträngning/träning ökar prestationen/orken/mående till det BÄTTRE när orken är som sämst.  

Jag vet att jag inte hade haft samma härliga mående som NU om jag hade legat inne framför TV hela dagen.. och VILAT. Sedan är det en annan femma att klara av att balansera ansträngning efter ork så att man inte bryter ner kroppen för mycket. Det är inte jag rätt person att uttala mig om. Jag känner inte mina gränser förrän det är alldeles för sent. 

Idag har jag hållit en bra balans fast att jag var sliten de sista fem..!  

Ja i morgon blir det en ny runda och ny tävling. Såå kul detta och nu känns det som jag är frisk igen. Härligt att det redan är glömt igår.. Härregud så bra att jag kom hem. I morgon kommer den bäste och vi ska umgås hela kvällen.

Ser att några av er har läst om läkemedel som ertappar de sjuka cellerna. Har ni nån länk till de? Eller är det typ Avastin som ni menar? 

Avastinet som jag får var 4:e vecka fungerar så att den attackerar de sjuka cellerna genom att de kapar syretillförseln till de (sjuka) cellen som dör. Men det kanske ni redan vet! Må bäst alla. 

                               

                  Dagens vinst, gryta från OBH Nordica, 

                  Tack Richardsons

 

försämring invärtes

Började dagen med att kräkas och mådde inget vidare. Kontaktade CSK som ville att jag skulle komma in för en bedömning och jag skulle förbereda mig på att läggas in. Mina besvär kommer allt oftare och verkar bli värre. Dags för utredning. 

Efter undersökningen var vi överens om att jag hade fått loss på stoppet, tarmarna rör på sig och det är en massa luft i dom. Ett ultraljud visade att det INTE finns vätska i buken eller magen. Det är superbra. Det kändes bra att få träffa nån och prata igenom mina besvär. 

Eftersom jag upplevde situationen annorlunda mot tidigare blev det avgörande för att jag reste in. Jag brukar inte må illa i flera dagar och vara svälld och spänd i magen. Allt brukar släppa i samband med att stoppet släpper. 

Inläggning uteblev då stoppet redan var släppt och då slapp jag även röntgen för den skulle visa var stoppet satt. En förklaring blev att när en person får tarmvred kan den ligga inne i fem dagar så det var inget konstigt att jag blev dålig i två. Med tiden ändras mina förutsättningar och detta är en del av att jag försämras, invärtes. Ja det är bara att gilla läget och förbereda sig på att återhämtningen tar längre tid. Tid som jag har så gott om...    

Mina organ blir påverkade av cellgifterna och medför att de tar STRYK och fungerar sämre i vardagslivet för mig. Men så länge kroppen klarar av att ta hand om stoppen själv är det BRA. När de inte klarar av det får bli en annan historia. Vi är inte där än, phu. Den dagen den sorgen.    

Min smärta i ryggen berodde på att stoppet skapade ett ökat tryck vid ett redan ansträngt område (platsbrist) så det är inte njurarna som spökar.. tror vi. Gött. På måndag ska jag ta nya prover och där visar det hur njurarna mår. Nu har jag en redig magkatarr efter påfrestningen, den kommer att läka ut sinomtid. Ökar dosen Omeprazol en vecka. Borde nog bli doktor snart ändå =).  

Det som kan komma att bli aktuellt om besvären blir för påtagliga är att avsluta cellgiftsbehandlingen tidigare. Men där är vi inte än heller men vad är påtagliga besvär.... ja man anpassar sig till vadsomhelst.. vad finns det för val. 

Jag kommer att ställa mig frågan mer än en gång om det är värt det, inför kommande framtida cellgiftsbehandlingar vill jag lova. Ett rävgift som gör nytta... men det går dock inte att förglömma.. skadan också.    

Nu hoppas jag va alert i morgon för den avbokade tävligen är påbokad igen och jag ska spela golf. 

  

Spagetti utgår

Missade träningen idag med Pron på golfbanan och det var inte kul när vi äntligen hade fått tummen ur. Men jag kände att jag ville sova. Eller om sanningen ska fram så tog jag mig inte ur bädden. Har legat hela dagen och är inte riktigt bra än. P fick till slut upp mig med en film som var så bra. Nobells testamente... Boken var också bra minns jag.

Har känning i magen och vet inte om det beror på ansträngningen inatt eller annat. Ryggsmärtan gav sig i alla fall. Hoppas komma igång med ätandet lite mer i morgon. Får ont när det kommer nåt till magsäcken så jag tog en extra omeprazol nu på kvällen.

Fick avboka tävlingen i morgon som jag och den snälle skulle ha spelat tillsammans. Vågade inte chansa och kanske tvingas att avboka te möran. Nu fick min standin förbereda sig istället och det känns bra. Ska städa lite i morgon och äta ikapp så jag kan spela på tisdag. Det är tävlingar varje dag denna vecka. Kul kul.

Jag har så svårt att acceptera att jag inte är frisk och kry. Blir lika ledsen varje gång nåt gör mig påmind om att kroppen min inte orkar. Måste vara jämt supertrög som glömmer så fort hur verkligheten är. Kanske är det därför som jag besväras av stopp.., för det är en av de få gångerna som jag blir sååååå påmind.

I natt var ingen lek... Faktiskt. Uj uj det gjorde såååå otroligt ont. Sådär när man inte vet vart man ska ta vägen. När man bara önskar att det ska gå över fort eller när man tänker att om det ska vara såhär kan det likaväl kvitta. Man orkar inte liksom. Men så fort det är bra glömmer man haha och tur är väl det.

Ja man blir stum av glädje när det släpper. Jag tror att min passage är trängre nu eftersom de senaste gångerna har uppstått utan nåt konstigt. Får nu övergå till ännu mer finhackad kost och spagettin utgår!!

Såg på Mamma Mia nu ikväll och så glad man blir av den. Så vackra färger och många bra låtar. Ja den gillar jag. Blå blå vatten och glada färger. Nu börjar jag bli hungrig.

Bröllopsfesten ❤

Bröllopsfesten blev lyckad och allt flöt på utan anmärkning. Brudens planering gav resultat och alla var lyckliga hela kvällen. Allt från mat, dryck, service, underhållning ja inte en grej va trist... Inte ens presentöppningen haha. Dottern va tuffast som agerade bar-, matpersonal, artist med sin kompis. Så söta båda två.

Vädret var perfekt men lite kylslaget likt en sen höstkväll. Så trivsamt att se dem, lyckliga tillsammans. All gott till M❤R. Tack för att just jag fick vara med och dela Er kväll.

Storfester är så underbart. Att träffa människor som man inte sett på så länge är lika kul som att träffa de nya som man inte känner sedan innan.

Kvällen gick fint förutom att jag drabbades av stopp i systemet. Trots att jag åt mat som jag ska tåla på dagen lyckades något fastna. Kände det redan innan festen men tänkte trotsa och hoppades på att jag hade fel. Smärtan smög sig på som vanligt och till slut var jag tvungen att bryta upp för hemfärd. Det är detta som gör mig förgrymmad, att bli besegrad och tvingas ge efter och cancern vann. Men vi ska gå många matcher till!! Nästa vinner jag. Men jag vann ändå för jag klarade vara med! HA HA jävla dret sjukdom.

Hade så kul och trevligt ända till det sista och jag höll ut till tolv. Sen hann jag precis innanför dörren tills det drog igång. Det vanliga... kräkning och grym smärta. Denna gång satt det värsta i ryggen. Blev så illa att jag gick lös i mitt Apotek och det gav effekt på magontet. Somnade av utmattning och av medicinen. Vaknade efter nån timme och ringde upp min hemavdelning.

Du vet att jag blev bekymrad av ryggontet och ville koppla det till njuren och förträngningen i njurbäcken. Har inte haft så påtaglig smärta där förut och denna ville inte ge med sig. Jag vet ju inte vad den beror på. En molande ondhet, ganska hög. Om smärtskalan är MAX 10, var min ondhet lätt 8,5. Då vet du att jag ringer inte i första taget.

Men jag vet ju inte vad jag ska förvänta mig... ska jag vänta på febern innan jag reser in?! Ssk kunde inte annat än att säga att det ligger nåt i vad jag säger. Kan inte hurra för att vänta in att bli sämre! Hade hellre fått hjälp i tid innan jag ska tvingas ligga och kvida av smärta. Om de nu hade kunnat göra nåt typ med hjälp av en stant. Men det kanske bara är jag som fastnat i detta eftersom min Uppsaladoktor påtalade att det KAN bli ont... Inte sagt att det behöver bli det.

Men nu känns det bättre i alla fall. Vet du att ibland räcker det med att ringa och rådgöra med en sköterska.. så släpper det lite och så mår man bättre. Nog lite hypokondriker jag hmm hehe.

Jag fick i alla fall råd om fortsatt medicinering och att jag ska kontakta min läkare på måndag. Men jag vet att hon gick på semester.

Ja nu är klockan över sex på morgonen och jag mår ganska bra. Har inte sovit mer än några timmar så jag får nog ställa in mina planer för idag.

Nu hoppas jag somna en stund.

livlig fantasi

Vaknar med en dröm som speglar vilken skör tråd våra liv hänger på. Drömmer om liv som faller ur mina händer snabbare än tåget. Känslan när jag vaknar som gör mig fri och glädjen som sprider sig snabbt i kroppen. Lyckan när den KÄNNS som bäst. Att tro nåt som visar sig vara annorlunda... den lättnaden är ljuvligt obeskrivlig och då blir jag glad.

Jag har alltid haft en livlig fantasi och gillar att leva mig in i olika drömmar. Drömmer ofta och mycket och minns mina drömmar dagligdags. Har alltid haft en förmåga att kunna somna om och fortsätta en bra dröm om jag så behagar. Superbra! Ha ha det kanske är mer troligt att jag fantiserar fortsättningen... ja jag vet inte fortsätter drömma gör jag i alla fall.

En regnig och åskig dag i staden som gjorde att jag städade mitt badrumsskåp före frukost (nu åt jag den halv ett) .. men inte fick jag nån bättre plats för det trots att en del blev skräp. Skönt med lite rensning, då känner man att man har gjort nåt bra. Dags för lite rensning bland kläderna snart. Inför hösten. Sommarkläderna har jag inte använt alls i år.. sorgligt. Inte en dag denna vecka har vi haft över 20 grader tror jag bestämt.

Kände bara av behandlingen lite grann idag med att vara seg, trött och ont i kroppen. Men det har gått bättre än sist och i morgon har de LOVAT sol här så jag måste upp i tid. God helg på er alla.

                           Kvällsbild mot Kyrktornet, Trefaldighetskyrkan

                                           

  

 

väntar in semesterfiraren

Det är torsdag och jag känner fortfarande inte av veckans behandling. Märkligt tycker jag. Men så kanske den har slutat att ge effekt. Ja man vet aldrig. De säger att det är bättre att bli dålig för då fungerar det. 

Vi fick ordning ute i stugan med rena fönster och nya gardiner. Det blev ganska bra tycker jag när allt kom på plats. Så nu är det bara att invänta sommarvärmen och fylla kylen så kan jag flytta ut. Men det är allt bekvämt här hemma också!! Ja härregud men nu är det klart så kan jag göra som jag vill när det passar.

Hann med en niohålsrunda på golfbanan nu på kvällen med grannen, storfeskarn och den godhjärtade. Det hann bli mörkt innan vi var klara så på slutet såg vi nästan inte bollarna. Det skymmer och mörkret smyger sig på allt tidigare. Det gick inte riktigt lika bra idag som igår men nästan. Min nya klubba är super!

Börjar bli trött, ska bli skönt med en vilodag i morgon. Inga måsten mer än röja lite lätt i hemmet och vänta in semesterfiraren som kommer hem. Hoppas på sol så att mina blommor på balkongen kan växa till sig lite. 

 

   

 

nytt ultraljud

Ikväll har jag nålat och klippt till gardinerna som jag tänkte sy till stugan. Härregud vilken tid det tog och då var det ändå färdiga gardiner som jag syr om.. Får gå upp tidigt i morgon för att sy. Hade hoppats få dem klara tills i morgon eftersom vi ska putsa fönstren därute. Modern ska hjälpa mig. Hon har varit på semester i Grekland och kom hem brun som en pepparkaka. De hade haft det varmt och skönt hela veckan. Lite avundsjuk blir man när det regnar varje dag. 


Jag och den godhjärtade hann med en niohålsrunda och äntligen började jag att träffa bollen. De senaste gångerna har jag spelat uruselt så det var jämt roligt att spela idag. Fick mig en ny klubba också så det gjorde ju sitt till! Kom lite längre på fairway. Bra det. På söndag ska vi ha kurs med pron. Det kan behövas för att träna närspel. 


Idag fick jag äntligen kontakt med min behandlingsläkare. Hon lovade skicka mig på ultraljud för att kolla om mina njurar är bra. Hon vill inte skicka mig direkt till operation, en stant i ryggen för att avlasta, eftersom mina njurvärden är normala. Blir så trött. Hon undviker utlåtandet från Uppsala och går på vad en röntgenläkare här har bedömt. I den situationen kan du ju bara gissa vilken som jag tror bedömer mest korrekt?! Hmm. Men jag tar tacksamt emot ett ultraljud men förstår att det lär ta ett tag innan jag kommer dit och innan jag får reda på resultatet. 

   

vi dansar en stund på jorden

Nu har jag endast 6 kurer kvar av cellgift Taxol och 2 kurer av läkemedlet Avastin som är planerade för denna gång. Nice. Nästa vecka blir det vilovecka och det är så skönt för mina njurar och lever som sliter. Hmm synd.. roligare kunde man ju ha haft när de ändå får slita så ont menar jag :) 


Idag börjar mitt kött att bli svagare och då kommer sår, sveda på direkten. Huden klarar inte av vanlig belastning som tex skor avger. Får ont i huden som ger med sig och det tar 1-2 veckor innan den blir som vanligt igen. 


Det innebär att jag under denna tid får vara mer noga med att plåstra och så byter jag kring stomin minst två ggr/dag. Annars är det en gång. Givetvis går det att tömma påsen så jag går inte med en massa dret kring magen hela dagen.. för er som inte vet hur det funkar :) haha. 


Idag på cyten passade jag på att stoppa föttera i ett fotbad när jag ändå var fast i en massa slangar. Jag bad om en handduk och hink, släppte ner en fotbomb som doftade gott. Fotfila hade jag i handväska.. härregud men föttera blev som nya. Det brukar inte hålla länge men gött var det.


Idag mötte jag en go gammal skolkamrat som har fått uppleva det som inte ska hända. Miste sin bästa i en olycka, 27 år, kvar blev en 6 månaders bebis. Vad säger man. Livet går vidare... ofattbart hårt, trist... sorgen som ingen kan beskriva med ord. Stor respekt och styrka. 


Livet ställs på sin spets och Varför klagar folk, Varför är många inte nöjda i sin vardag, Varför tar inte de som kan vara på sina liv och skapar lycka? Vi kan bara skratta åt dumheten och själv inse hur bra man har det.. mitt i livet. 




kvällens låt


somliga säger vi lever i evighet
fast döden är det sannaste som dom vet
andra säger lyckan finns i ett ögonblick
fast dom aldrig hann ifatt det dom fick 
  




                Kvällens foto över Djupviken, en ängel till E

                           

Återfall

Att leva med en kronisk sjukdom kan vara bekymmersfritt men i mitt fall lite tufft eftersom det i de allra flesta fall innebär dödlig utgång. 1 % lever efter 5 år när de har reinsjuknat. Alltså fått återfall.


Jag räknas till att ha fått återfall, sedan februari i år, i samband med att jag började med den senaste cellgiftsbehandlingen. Det är sorgligt att veta att utsikterna inte är precis de ljusaste men som alla andra känner jag mig inte annorlunda för det... idag! 


Det går liksom inte att tänka att man kanske inte finns kvar inom en rimlig tid. Det känns makabert att ens skriva dessa rader. Härregud. Det är många som kommer att gå före mig som inte kommer att kunna förbereda sig så väl som jag nu får göra. Eller acceptera tanken på att jag inte kanske blir så långvarig. 


Att vara fullt ut i nuet, mer levande än så blir det inte.. för någon av oss. Jag kan ibland fundera över hur jag förväntade mig att livet skulle bli när jag var frisk. Jag jobbade och gjorde mina resor och andra nöjen och mådde bra. Men jag minns att jag inte riktigt var närvarande HÄR utan jag kämpade mot tiden och nåt som skulle komma. Jag tror att jag trodde att jag var odödlig. Ha ha 


Idag är jag mer vaken utan en massa förväntningar, inte mer än att bli frisk då =) givetvis. Ja hur det än är så finns hoppet kvar trots allt och bara det lever man längre på. Se till att själen mår bra och passa på att unna sig stunder som man gillar precis som man gör som frisk.. inga kônstigheter.  


Troligen är jag mer envis eller galen än många som vägrar förstå eller inse hur allvarlig min situation egentligen är. Men jag känner inget behov av att grotta ner mig i sorgen. Jag undviker att tänka på det. Som verkligheten är idag mår jag okej eller bra för jag har inte ont nånstans och jag kan göra bra saker. Kämpar med behandlingen som ska ge mig extra tid och vet du.. det har det redan gjort eftersom det hade minskat på senaste röntgen.  


Såhär kan jag leva ett tag till och vet du.. i morgon ska jag få min 18:e behandling (eller 28:e totalt på 1 år och 8 månader), sen är det bara 6 stycken kvar. Börjar se ett slut på detta nu och sen så kan jag få må bra ALLA dagar i veckan.

   

framtiden min är nu

Blir så innerligt glad av era kommentarer och synpunkter som några av er lämnar. De gör skillnad för mig, även om jag är dålig på att svara på var och en.. men jag läser dom,  flera gånger och får glad energi till mitt förråd. De hjälper mig att stå pall för att fortsätta min resa genom livet... att göra den så lång som möjligt.  

Idag saknar jag sommaren och önskar att jag kunde få lite värme. Härregud det är 15:e juli och jag har haft långbyxor, dubblatröjor och en jacka ovanpå. Inte precis juliväder. Behöver ljus och värme för att bättre rusta mig inför det mörka, kalla som annars blir såååå långt. Känner av det ännu mer nu när jag inte har friheten att själv köpa mig sol, utomsocknes... när jag vill och önskar. 

Dagarna går fort och snart är det dags att påbörja min nedräkning. Tycker det är skönt att inte ha någon kontakt med CSK i Karlstad för då blir det en frizon, allt rullar bara på.. som det ska. Behöver inte ta några besvikelser eller beslut om framtiden utan framtiden min är nu. Sorgen och bekymren är tryckt på paus tills nästa utvärdering som sker i slutet av september. Min tid är nu och det gäller att pressa alla tråkigheter till ett senare tillfälle eftersom det ändå är ingen som vet hur det kommer att bli och vet du.. just nu mår jag BRA. Det är det som räknas. Sedan är det så att jag är övertygad om att bara JAG kan uttrycka hur jag mår.. ingen vetenskap i världen kan vet det. 

Jag tror att ett recept på medicin är att inte fundera så mycket på vad som kan komma att hända. Händer det som man är rädd för så händer det och det är ingen idé att ta ut något i förväg. Hitta istället ett sätt att njuta av livet och sätt dina mål utifrån de förutsättningar som du har idag. Vissa förmågor finns ju kvar och är kanske tom bättre än som de var innan. Ofta går de flesta hinder att lösa och hitta man kan hitta nya vägar att ta sig över dom. 

Det märkliga är att det är detta som är livet.. att känna varje andetag och få ut det bästa av varje dag.. alltid. 

speglat mig NÄRA

Efter att ha fått sett den nya balkongen i Sthlm fick jag idag inspiration till att försöka göra min balle lite mer sommarvänlig. Har inte ens tagit fram stolsdynorna för i år. Inga ordning alls på mig. Reste och köpte både blomjord, lekakulor och en drös med blommor som planterades i olika krukor. Direkt blev det en mer sommarkänsla över det hela och en gladare syn att titta på. Valde rosa och lila färger i år och jag tycker att jag fick till det riktigt bra. Kommer nog att köpa lite fler växter för det är trevligt att se det levande, att det växer. Tyckte till och med om att sätta händerna i jorden. 

När de bytte fönster på huset för ett tag sen tog de även ner alla krokar som jag hade därute så nu finns det inget att hänga min ampel eller ljuslyktor i. Måste se till att få upp lite krok igen.... och mitt vädringsställ. Blir så mycket mysigare om det finns nåt att hänga i.    

Jag har inte planterat en enda blomma ute vid stugan heller i år och det beror på att jag inte har varit där många tillfällen ännu. Reste ut idag för att mäta mina fönster. Har tänkt att sy hissgardiner som ska fungera som rullgardin. Ska kolla på tyg till veckan och sen ska vi se om jag kan få ihop nåt. Ja då måste jag putsa fönstren också... ujuj. 

Idag sov jag länge och kände mig vimmelkantig när jag vaknade. Blev inte pigg förrän nu på kvällen efter att jag och den godhjärtade har gjort några hål på golfbanan. Vi gick bara fem för att jag kände mig slö, tung och påverkad. Men nu känns det bättre och jag hoppas vara som vanligt i morgon. 

Igår på resan hem såg den bäste att mina fransar på ögonen har börjat VÄXA. Så idag har jag med glädje inspekterat, speglat och tittat på hur de lite varstans tränger genom den bleka huden. Blev såååå glad att det spritter i kroppen min. Har speglat mig NÄRA.. för annars syns de inte utan jag får liksom se på sidan och anstränga mig... men de är många, täta och de kommer att bli såååå bra. He he blir kalas detta om ett antal veckor. Bara fransarna kommer och stubben på skallen så åker peruken.. härregud så hälja.

  

return to Värmland

Return to Värmland the place to be.. or not. Härliga dagar i glada vänners sällskap har gjort mig oerhört glad och levande...  jag känner att det finns saker att göra under tiden som jag är under åtgärd/behandling. Så skönt att ses och att jag äntligen KLARAR av att vara "lite" som vanligt. Det är så mycket enklare att falla in i sjuklivet för det är ju ändå det som alla förväntar sig att man ska vara i.. mest bekvämt. Men nu när jag har kommit hem känner jag mig upprymd och mer levande än på länge. Blir en distans mot det som jag tampas mot varje dag och ikväll kommer jag fortsätta att förtränga... för att få min FRIHET.  

Jag är så glad över att det inte är så krångligt som jag försöker att få det till.. lätt att bli lat vet du. Det är besvärligt att ta sig iväg och så är jag lite bekymrad över allt som kan inträffa så det är enklare att vara hemma. 

Jag älskar att vara på resa och det har alltid varit en stor del av mitt tidigare liv. Jag hoppas och önskar att jag ska komma ut i världen igen. Just nu tändes ett litet hopp om att jag ska törs... Trots påse på magen, risk för stopp i systemet, MATEN och allt som kan ske. Det är så livsuppehållande att se andra miljöer.. få se solen från en annan vinkel och få möta andra människor och kulturer än det vanliga.. Hmm. 

Min saknad är stor när det gäller att ha någon resa att se fram emot. Resa som är ett mål. Att få möjlighet att göra en resplan som kommer att nås. Jag saknar att fantisera om mina framtida resor, att planera mina äventyr runt om i världen. Måste gå göra några fler.. någonstans där det är vackert.. där inget ont kan ske.. för att trotsa och skapa frihet.... i livet.

Idag innan vi reste hem från Stockholm gjorde vi ett besök på Fotografiska museet. Där möttes vi av Sally Manns utställning a matter of time. Hennes bilder kom jag att tycka mycket om. Hon berör djupgående.. bilder som vi inte gärna vill kännas vid.. blir konst.. med en närhet.. med eller utan gräns.  

LÄNK      http://fotografiska.eu/Museet/Utstaellningar/A-Matter-of-Time

Sthlm

Stockholm på sommaren är vackert och något som vi med stolthet kan visa upp för andra. Det är nu som många vill bo här och det är nu som det märks skillnad. Alla uteserveringar är öppna, de finns överallt, det är bara att välja. Valen kan göras ofta och om igen!

En lugn och skön dag som omfattades av shopping, mat, fika i parker och på torg. Klarade att gå hela dagen utan att känna av något oroväckande och det var skönt. Kvällen avslutade vi med en drink 104,2 m över havet!

Söder och sol

Har mått bra efter behandlingen i tisdags och är helt övertygad om att det är bättre med att få viloveckor för att kunna må bra under tiden. Att köra på vecka efter vecka knäcker "den friska kroppen". Fick en extra vila förra veckan vilket hjälpte mig att komma över vattenytan och den låter mig stanna där lite även denna vecka. Såå skönt att ha lite styrka. Jag ska snart börja med nedräkning, men inte än.

Efter frukosten beslöt vi oss för att packa oss iväg till Sthlm och söder. Så mysigt att besöka stora staden under sommaren. Hade moln på himlen under hela resan och precis när vi kom fram kom också solen. Det fick bli middag på en uteservering på Götgatan. Äntligen här igen.

I morgon blir det att strosa omkring och fika på olika café, lite shopping och bara ta dagen som den är.

Målade naglar

Lyckades sova hela natten. Välbehövligt. Trodde det skulle bli svårt eftersom jag sov 1,5 dygn igår men som sagt, jag var trött.

Idag tisdag är livet på topp och det är bra. Gårdagens stopp berodde på att jag inte tuggade maten så väl som jag borde ha gjort, var hungrig. Det gick lite väl fort och då är det lätt att nåt fastnar i den smalare passagen. Men så fort det släpper går det över.

Dagens behandling gick fint. Fick lite extra vätska för att snabbare få tillbaka vätskebalansen och det var inga konstigheter. Eftersom det flytande kortisonet är restat sedan före midsommar får jag ta kortison hemma, innan. Idag tog jag en mindre dos än enligt ordinationen och det verkar ha fungerat mycket bra. Känner mig redan trött och hoppas få sova i natt också.

Fick besök av en fotvårdare som kollade in mina naglar. Ingen fara, bara att fila, klippa och smörja. Hon tyckte att jag skulle måla naglarna på händerna. Så de ser lite roligare ut!!! Så bra, vet inte varifrån jag fick att det inte skulle ha varit bra. Men nu kan de målas igen, vilken lycka för mig med sommarfina naglar.

Kände mig ovanligt stabil efter behandlingen idag så jag gjorde en tur på stan. Blev inga köp mer än en lunch på Kusin.

Sen blev det 18 hål på banan eftersom det var damtisdag. Gick inge värre bra men jag kom runt i alla fall och fick va med och tävla. Tänkte att jag skulle passa på innan kroppen blir slut. Blir nog inte mer spel förrän efter helgen nu. I morgon får bli en slappardag.


Utsikten från mitt rum på cytoenheten

Nollsexnollnoll

Vaknar nollsexnollnoll med en smärta i magen och ett behov av att kräkas. Jävlar då var det dags igen. Det som jag så sent som igår ägnade en tanke åt att "nu var det länge sen systemet hade stopp". Ja ja det är som om man känner på sig när det är dags. Men det har allt gått bra ändå idag eftersom jag var ganska sliten efter förra veckan så jag kunde sova mig igenom hela dagen.

Vaknade vid fem av att farmor kommer in och tycker att det är bedrövligt att jag skulle drabbas såhär. Jag sa att det bästa är att få sova och vänta så går det över till slut. Bara proppen släpper så kan jag äta och dricka som vanligt igen. Hon tyckte att föräldrarna skulle komma hit.. och jag vill bara vara ifred.

Härregud vad jag blir vilsen av alla cellgifter. De gör mig såå glömsk och ofokuserad. Idag trodde jag att jag hade tvättid mitt i allt så jag fick modern till att gripa in och slängde i två maskiner.. Men hon fick tömma den ena.. På kläder!! Ojoj.. bad modern kolla bokningslistan och givetvis skulle jag tvätta på onsdag jag.. hmmm att göra fel, inte veta självklara saker gör mig inte bra. Man känner sig disträ fast att man inte vill och så kan man inte göra nåt åt det mer än att skriva upp. Detta gillar jag inte eftersom jag vanligtvis har koll på läget. En baksida av behandlingen.

Nu börjar hungern träda in och helst skulle jag skulle vilja ringa till Amigo och beställa en pizza... men jag får nog göra en omelett haha det kunde ha varit värre men när man är sugen så är man. Pizza-omelett ganska samma not.

Nu är det sommar och jag har funderingar på om vi ska åka nånstans eller inte. Känner mig inte riktigt på topp och jag har inte heller hunnit njuta av förra veckans påhitt. Jag behöver tid för att återhämta mig och för att planera. Det går inte så fort nu för tiden.


Foto. Calle Alfredsson

behöver få andas

Inom några dygn kommer min ork och styrka att sippra ur min kropp likt en tillbringare som töms på vatten. Du ska veta vad jag hatar det. Nu när jag börjar må riktigt bra eller jag försöker i alla fall och då är det dags att infinna mig och vänligt låta dem koppla gifter till min redan tärda kropp som skriker efter att få vara ifred, få leva, få vara som vem som helst.. fy fan vad jag hatar det. Min ORK är mitt allt och jag vet inte hur länge till som jag klarar av att den bryts ner...  och hur länge som jag kan se mig själv i ögat och tro på fullaste allvar att det är VÄRT det! 

Jag tror att det ger mer skador än nytta i det långa loppet... kan inte hjälpa det. 

Vill ha semester, glömma, få tid att njuta och få må lite väl under en tid. Bara en liten tid... behöver få andas, få göra några äventyr innan allt är jämt omöjligt. 

Dagens göromål var nödvändigt och resulterade i en nystädad lägenhet. Såå mysigt att komma hem när det är rent och nystädat.. jag blir så glad. Modern kom förbi på förmiddagen och hjälpte mig ut med mattorna som piskades och vädrades. Det var inte igår som de fick se utsidan på huset och jag skulle aldrig klara av det själv. Men det var så välbehövligt och skönt när det är gjort. Jag är tvungen att passa på med en kraftansträngning eftersom jag vet att jag inte kommer vara såhär kry på länge. 

Vi lagade en söndagsmiddag här hemma som blev riktigt god och det var kul att få bjuda mor på mat som tack för hjälpen. 

  

en mycket nöjd Sofia

Äntligen hemma. Är nybadad och har precis satt mig i soffa efter en hel vecka med bara golf. Känns vemodigt att det redan är över, den veckan som jag väntat på så. Men det roliga har alltid ett slut så även denna femdagarstävling som även den blev en succé. Väntar redan på att det ska bli 2013 så att det är dags igen. Har träffat så många trevliga människor som jag hoppas få träffa om ett år igen. Nästa är ska vi även ha fest med några som vi lärt känna. Ska bli så kul.

Tänk att vi kom till final! Det är makalöst. Jättekul och farsgubben var så glad igår över att det gick vägen. Tänkte innan jag gick till prisutdelningen att det vore allt gött om vi slapp spela. Man är ju allt lite trött ändå efter en sån vecka. Man hinner ju knappt tala med andra människor om de inte är med i tävlingen. Helt sjukt. Men det är bara en vecka per år så det är det värt.

Klockan elva igår kväll fick vi meddelande om att vi fick spela så det var bara att gå upp halv sex i morse och resa till Karlstad GK på final. Vi började som 43:a och avslutade efter dagens resultat på en 37 plats. Det är någon placering bättre mot ifjol tror jag och i år av totalt 144 par.

Idag spelade vi grym golf blå bana och gjorde 31,5 slag de första nio. Det var lägst av alla parbollar tror jag. Därefter gjorde vi 18 hål röd-gul på 86,5 slag vilket är den sämsta rundan på hela veckan. Men vi var trötta och det ville sig inte riktigt. Superglada är vi att vi kom till final och att jag nådde mitt mål med att GÅ 99 hål på fem dagar. Men nu är jag trött och det ska bli såå skönt att få sova ut i morgon. Stort tack till den bäste som fixade mat och lånade ut sin bostad till oss. Det var guld värt.  

Varje dag har vi lagt 20 kr och satsat på att komma närmast hål. Pengarna går oavkortat till cancerfonden och målet var att komma upp till 50 000 kronor i år från Femdagarsgolfen. Ifjol skänkte de 45 000. Jag hoppas att de kom över 50 000 i år. MEN idag kom min lilla boll att hamna bäst och jag vann NÄRMAST hål på röd sju, 233 cm. Av alla klasser. Det är många bollar det. Om 40 går i varje klass A, B, C och Par blir det typ 160 bollar och min blev bäst! Vann ett paket med bollar men det som jag är mest glad över att just cancerfonden får summan. Tack Femdagarsgolf för en superbra tävling som jag hoppas ska finnas länge än.

Nu är det en mycket glad och nöjd Sofia som ska njuta och tänka tillbaka på veckan som har varit. Mitt golfande är ett av mina intressen som är min frizon och som ger mig motivation, glädje och energi. Känner mig starkare och livet är helt underbart. I alla fall för i kväll.

Vinst att jag och fadern kom till final, att jag kunde gå alla hål och att jag vann närmast hål. God natt alla.

Final 2012

Idag var en varm dag på Hammarö och vi spelade inte riktigt drömgolf. Men jag satte en putt på 18 hålet som avgjorde och vi lyckades knipa en av de sista finalplatserna.

Vi gick i mål på 80 slag vilket var riktigt dåligt men Lilja sa att går ni på 80 kommer ni med. Gissa om han hade rätt!! Igen han sa samma ifjol.

Vi kom precis på håret med. Det är fem par med samma score så vi blev drygt 40 par i år!! Gissa om vi är glada, farsgubben mest.

Nu är det dags för vila för Daggmaskarna går ut 7:00. Vi 7:09 så det blir en tuff dag med 27 HÅL.

Mina fötter börjar bli ömma trots tejp och skötsel. Men nu får de gå som det går i morgon, vi kom till FINAL yes vad kul.

Lika kul för tvillingen med make som kom med på final två slag bättre än oss, grattis. Kampen fortsätter!

mina fötter håller

Redan nu känns det mycket bättre efter att sluppit cellgift och det är onsdag. Alltså skulle jag ha fått min dos igår och det är drygt en vecka sedan sist. Förstå då om man känner att det vore såååå skönt att sluta med det. Men jag vet.. nästa vecka är det dags igen. Jag blir bättre i kroppen för varje dag så det går ganska snabbt att återhämta sig när man väl slutar och giss om jag längtar tills den 11 september.

Ja idag har vi spelat bättre golf för den som är intresserad och vi gjorde en 10:e placering i dagens tävling på 72,5 slag. Jag hade bättre ordning på min putter och det var nödvändigt. Tror vi ligger på en 33:e plats totalt men vi har en dag kvar att spela. Det är inte klart om vi kommer till finalen på fredag. Många ligger jämt i slutet och det är få slag mellan plasterna. Men just nu känns det ändå så kul. Jag är sååå nöjd att mina fötter som klarat av att hålla 18 hål tre dagar i rad. Men igår lossnade stortån.. nageln bara.. har ju tån kvar som tur är.. haha. Planerar att gå i morgon också och även på fredag om vi nu skulle lyckas att ta oss dit. Men som sagt det är i morgon som det gäller och det kommer bli en hård strid om finalplatserna.

Idag hade jag ett meddelande på min svarare från familjen som jag hyrde lägenhet av när jag bodde i Örebro. Det var verkligen en överraskning. Det vore verkligen kul att träffas efter så många år. De hade varit en visit i Arvika och kom att tänka på mig. Ja vi får se frampå om vi kan träffas. Det känns så länge sen jag bodde där, 1994-1997 "härregud vad åra går".

Nej nu måste jag sova så jag kan golfa i morgon. Go natt alla

förbi, begränsat.. i väntan att bli klar

Så gött att slippa cellgifter denna vecka. Nu får jag en vecka till att återhämta mig på. Är inte litte trött på att hela tiden brytas ner och inte få vara normal som all andra. Som alla mina vänner som får fortsätta att leva sina liv..hmm. Usch jag försöker verkligen inte att tänka så och gör det inte heller så ofta men ibland är det så lätt att verkligen bli avundsjuk... fast att jag inte vill bli det. Kan inte hjälpa att jag känner mig blåst på vuxenlivet. Hann inte få leva som en vuxen jag utan blev sjuk istället. Det trodde jag aldrig, att det skulle bli så för mig.  

Ja man kan fundera om det är värt att gå på cellgifter.. tänkt dig 1 beh/vecka sedan februari. Vilket leder till att jag inte kan jobba, leva som vanligt, må dåligt, anpassa mig efter dagsform.. SJU månader tar det av mitt dyrbara lilla liv som trots allt ännu finns kvar. Vi talar om kvalitet. Jag börjar faktiskt fundera på allvar. Är det värt det?! Vem kan garantera mig ett liv utan cellgifter... ingen.. någonsin. Det är verkligen inget kul liv som man har under en cellgiftsbehandling och hur mycket är det värt att undvara för livet?! Det är ju detta som är livet och just nu går det åt till att behandlas istället för att leva. Det går bara förbi, begränsat.. i väntan på att bli klar så att jag kan fortsätta mitt liv, som jag egentligen vill leva redan nu! Snopet. Härregud.

Ja men idag blev jag sååååå påmind när vi spelade golf.. jag kan inte SLÅ som jag gjorde innan. Troligen beror detta på att jag inte har lika muskelmassa och inte heller har bukhinnan kvar. Inte för att jag var världens bästa golfare men ändå. Har tappat ensådär 20-50 meter på mina driver och fairwayslag (de slag man gör på gräsmattan innan green för er som inte spelar golf) vilket gör att vi tappar för många slag i tävlingen. Vi behöver alltså slå ett slag extra innan vi är på green mot förr och det kostar för mycket. Men jag måste få säga att jag ryckte upp mig på slutet idag och fick lite längd i drivern!! Gick över kullen på hål 18 i Arvika och det är BRA för å vare jag det!! Bara att det håller i sig tills i morgon =). 

Men om jag ska komma till saken med dagens tävling så spelade vi bättre idag mot igår men har fortfarande en hel del att plocka in om vi ska kunna ta oss till finalen på fredag. Vi ligger kring plats 63 efter 2 dagar och måste under 40 för finalplats. Men än har vi inte gett upp utan vi ska kämpa tills sista slaget på torsdag. 

Det är väl ett friskhetstecken att jag hoppas på att jag ska bli bättre på golf efter varje runda när jag vet att problemet är att cellgifterna förstör ALLT som jag har byggt upp sedan senaste behandlingen! Varje runda är som bortblåst efter en ny kur... evighetsarbete att bygga upp det... Skam den som ger sig! 

Men jag är å andra sidan superglad över att orka GÅ därute och få vara en del av tävlingen. Tänk om jag fick ligga inne och ruttna.. härregud detta är kvalitet det. Att få gå på en gräsmatta med gubben hele dagera.. sämre kunde en allt ha det. Håll nu alla tummar och tår för att vi spelar bättre i morgon. HAHA 

Kram till er alla som troget följer mig, det gör mig så glad för alla kommentarer och mail. Ha en skön sommar och pass på att njut, lev och ta vara på det som du verkligen vill göra. 

Sommaräng i Arvika

spelandet

Solen sken i morse när vi lämnade Arvika för att påbörja veckans första match som skulle avgöras på Billeruds golfbana. Kortbyxor och t-shirt var inte så passande med blåst och regnväder. Det var lite kylslaget. Men bara vi började så gick det allt bättre.. med vädret!  

Själva spelandet är inte så mycket att säga om mer än att det gick INTE som vi hade hoppats. Tyvärr blev det för många slag på varenda hål så jag tror inte ens att slagen räckte till ens. Härregud.. det var på green som vi inte fick det att fungera som det skulle. Ja vi skyller på dåliga greener. HAHA vi får hoppas på bättre spel i morgon, det är hemmabanan!

Ikväll reste vi en tur och hälsade på några som vi blev kända med på vår första femdagars för 3 år sedan. De reser hit varje år för att spela GOLF. Så go semester väl?! De tar husbilen så åker de mellan banorna och spelar.. perfekt det. Jag tror att de blev lite glada när vi dök upp! Haha vi fick oss några glada skratt. Det måste vi göra om och ses igen, nästa år.

Nu är det dags för bädden.. lite trött efter dagens storförlust.